Reinhold Theodor Björklund

 

 

Reinhold Theodor Björklund anställdes som verkstadsingenjör för att väcka bruket ur den långa Törnrosasömnen.

 Han var född 1819, blev tidigt föräldralös, arbetade som vallpojke, snickarlärling och mjölnardräng, innan han 1844 lyckades ta examen vid Teknologiska Institutet i Stockholm. Under de följande åren arbetade han utomlands på verkstäder i Petersburg och Berlin. Hans vetgirighet förde honom också till Österrike och USA. Väl hemma i Sverige igen var han lärare på Teknologiska Institutet (som senare blev KTH) och verkmästare på Surahammars bruk innan han kom till Skultuna.

Björklund, som så småningom blev mer känd som « gamle ingenjör' n », skrev ner sina minnen från brukets dagliga liv: Skultuna Messings Bruks utveckling från 1859 till med 1893, lyder överskriften.

« 1859 var så väl verkstäder som arbetsmetoder och ledning däraf mycket föråldrade. Gjutningen af ämnen till plåt och tråd utfördes i de så kallade Bränugnarna. Metallen smältes i deglar med träkol och utgjöts i sandformar, hvilka för hvarge gjutning måste formas om, torkas och rökas med torrt granris. Detta var icke allenast en långsam prosedur, utan gjutningen misslyckades ofta i följd af att sandformarna icke blef lagom torkade och rökta.»

Det var ett möte mellan gammalt och nytt. Björklund kom från stora världen med dess nya teknik och mötte tillverkningmetoder som måste ha förefallit närmast medeltida.

« Arbetsfördelningen var äfven något tillkrånglad » noterade Björklund. «Det var så kallade mästare, halfmästare och kvartsmästare, hvilka satt var och en i sitt hörn och tillverkade sina articklar.»

« Detta föråldrade skick i alla branscher kunde för Brukets bestånd icke längre få fortfara…» konstaterar han. Björklund anställdes som verkstadsföreståndare och började omedelbart modernisera anläggningarna och pruduktionsmetoderna. Redan 1862 togs ett nytt tråddrageri i bruk.

Björklund fortsatte under ytterligare 30 år att köpa in patent, höja den tekniska nivån och inte minst öka uttaget av vattenkraft ur Svartån.

Gamle ingenjör'n lyckades, enligt ett eftermäle, att « omskapa bruket från uråldrig skick till ett efter tidens krav någorlunda välordnat mässingsbruk ». På Stockholmsutställningen 1897 var Skultunas monter en av de mest uppmärksammade.

 

Björklund var känd för att alltid lyckas vad än han tog tag I, bla var han den drivande kraften för bildandet av Skultuna Handelsaktiebolag 1877.

 

Björklund avled 1909 vid 90 års alder och efterlämnade en avsevärd förmögenhet.

HEM