Anledningen till att jag skriver om hundepilepsi
Tanken med denna sida är att sammanställa det jag och ni finner runtom nätet för att hjälpa Dig som upptäckt för första gången att er hund har epilepsi. Första gången kan ju vara traumatisk, jag minns själv de tankar som flög genom huvudet första gången Chabo hade ett anfall. Jag trodde att han höll på att dö i mina armar.
Numer är både jag, AC och Chabo mer van med epilepsianfallen, så när det händer har vi bestämda uppgifter. Chabo tycker jag, och detta kan ju bero på de energier vi sänder ut då han får anfall och efter, är inte alls lika rädd längre och uppträder ganska bekymmersfritt efteråt.
Om du har något att tillägga till denna sida, eller vill dela med dig av dina erfarenheter, kontakta oss.
Beskrivning av anfall
Epilepsi, som är en form av kramper i hela eller delar av kroppen, förekommer rätt så ofta hos hund. Den drabbade hunden brukar ramla omkull. I liggande ställning rycker det i ben, nacke och mun. Vissa hundar sparkar med fram- och bakben, i andra fall är benen sträckta och styva. Hunden kan ge ifrån sig guturala kvidanden och yl-liknande läten. Många hundar kräks, kissar och bajsar på sig. Anfallet kan pågå från ett par sekunder upp till flera minuter. Efter anfallet brukar hunden vara förvirrad och orolig. En del känner inte igen sig. I övrigt kan du som husse och matte efter ett tag märka när det är dags. Känner man sin hund väl kan man se förändringar i beteenden precis innan anfallet ska komma.
Första gången
Oftast får hunden första anfallet mellan 1-3 års ålder. Hos hundar som får epilepsi anfall före 6 månaders ålder och hundar som är över 7 år, bör man noga undersöka om hunden har valpsjukevirusinfektion eller någon tumörsjukdom. Uteslutning om att hunden har andra sjukdomar görs med en mycket nogrann undersökning med bl.a. blodprov, avföringsprov. Vid misstanke om organsjukdom tar man även röntgen, ultraljud och EKG.
Några frågor och svar om hundepilepsi:
- Är det vanligt bland hundar?
- Vilka mediciner finns det?
- Är det farligt?
- Kan det botas?
- Vad bör jag tänka på?
- Hur kan jag förbereda mig?
- Kan jag minska risken för anfall?
- Är det vanligt bland hundar?
-
Ja och nej. Epilepsi drabbar bara vissa hundraser och eftersom epilepsi är vanligare inom vissa hundraser, till exempel fågelhundraser, finns mycket som talar för att det finns ärftliga faktorer.
- Vilka mediciner finns det?
-
Förr behandlades inte epelepsin med medicin om inte hunden fick anfall oftare än en gång per månad. Numera sätts medicin in betydligt tidigare. De mediciner som används är oftast Fenemal och Kaliumbromid eller mysoline. Hunden kan bli slö och trött av epilepsimedicinen, men det brukar gå över efter ett par veckors behandling. Tänk på att Fenemal ger leverbiverkningar något Kaliumbromiden inte gör, som Emma påpekar i kommentarerna nedan. NM berättar, i kommentarerna nedan, om att naturläkemedlet Mariatistel används i bland annat USA för att minska belastningen på levern. Mariatistel är dock för närvarande stoppat som naturläkemedel.
I de flesta fall vill veterinären utesluta andra sjukdomar som kan orsaka kramper och tar därför ibland blodprov, urinprov, EKG samt röntgenundersöker hunden.
Stesolid, som är muskelrelaxerande, kramplösande, och lugnande, används vid själva anfallet för att mildra kramperna. Detta ges som stolpiller och det kan vara svårt att få upp svansen när hunden krampar. - Är det farligt?
-
Det kan vara farligt. Du skall alltid kontrollera att din hund uppträder normalt efter ett anfall. Ett anfall kan pågå från ett par sekunder upp till flera minuter. I mer ovanliga fall går anfallet inte över utan hunden fortsätter att krampa i flera timmar. Om anfallen inte går över utan bara fortsätter – det ena efter det andra – uppstår ett livshotande tillstånd, ett så kallat status epilepticus. Uppsök då vetrinär akut.
- Kan det botas?
-
Man kan inte bota epilepsi, men sjukdomen går att behandla. Med behandling brukar många hundar bli bättre och får färre anfall med längre tidsintervall mellan anfallen. Fodret har visat sig ha viss betydelse och man ska undvika sådana med BHA, BHT och Etoxiquin. Det står då ofta på säckarna att det är EU-godkända antioxidanter. Dessutom verkar foder med fiskolja ha en dämpande effekt. Vi använder Pro Plan Adult Sensitive Lax & Ris som huvudfoder, men ger också Hill’s Prescription Diet i/d Canine. Under vintern: Morgon – 1dl Hill’s + 1dl Pro Plan, Lunch (runt 12) – 4dl Pro Plan, Kväll (runt 18) – 4 dl Pro Plan och på sommaren minskar vi lunch och kvällsmaten med 0,5dl. Detta foder använder naturliga tokoferoler som konservering.
Det kan dock finnas underliggande orsaker till epilepsi, som i Chabos fall brist på B12, som åtgärdas genom att tillsätta B12 i kost eller genom sprutor. Marie Rose skriver dessutom i ett mail om hennes hund Easy och att hennes veterinär berättat att noskvalster kan orsaka epilepsi och dessa är ju möjliga att medicinera bort. - Vad bör jag tänka på vid och efter ett anfall?
-
När hunden får ett anfall kan det verka som om något fastnat i hundens mun eller strupe och du kanske blir rädd att den skall svälja tungan, men stoppa inte in händerna i hundens mun! Du riskerar att bli svårt biten, hunden sväljer inte tungan och den brukar inte tugga sönder sig. Låt hunden ligga på golvet. Ta bort föremål runt hunden så att den inte skadas, låt hunden vara i fred, eliminera störande ljud och dämpa belysningen. Efter anfallet kan hunden vara förvirrad och orolig. En del känner inte igen sig. Hunden kanske raglar och skäller, och i enstaka fall kan den även uppträda aggressivt. Tänk på att andra hundar kan attackera eftersom den beter sig onormalt.
- Hur kan jag förbereda mig?
-
Se till att ha Stesolid eller annan förskriven medicin nära till hands och bestäm om möjligt vem som skall göra vad vid ett anfall. Skriv upp telefonnummer till djurakut eller liknande ifall du behöver ringa och fråga något akut.
- Kan jag minska risken för anfall?
-
Vi har upptäck att för Chabo har sömn och stress avgörande betydelse för om han ska få anfall. Om han får sova tillräckligt under dagen så är det mycket ovanligt att han får ett anfall. Tänk på att en hund skall ha upp till 13 timmars sömn.
Om Epilepsi
Med epilepsi menas en sjukdom som karakteriseras av återkommande epileptiska anfall; kortvariga och plötsligt insättande, onormala urladdningar i hjärnan. Anfallen kan yttra sig som kramper i hela eller bara vissa delar av kroppen och olika grad av förändrat medvetande samt som olika beteenderubbningar. Den vanligaste anfallsformen är så kallade generaliserade anfall med kramper i hela kroppen och medvetslöshet.
Primär epilepsi
Vid primär, även kallad idiopatisk, epilepsi kan man inte påvisa någon förvärvad skada i hjärnan. Ärftliga faktorer bidrar påtagligt vid primär epilepsi. Den debuterar oftast vid låg ålder, från sex månader till fem år och är vanligare hos hanhundar än hos tikar. Primär epilepsi är den vanligaste formen av epilepsi. Anfallen vid primär epilepsi följer ofta ett visst mönster och är likartade hos individen från gång till gång. De kommer vanligen medan hunden vilar och är kortvariga, oftast mellan 30 sekunder och 4 minuter. Mellan anfallen är hunden helt normal. Ett typiskt epileptiskt anfall kan indelas i fyra faser: prodromalfasen, med ändrat beteende och humör, som kan börja timmar till dagar före anfallet. I nästa fas, aura, är hunden orolig och kan gnälla, skaka och salivera. I krampstadiet, iktus, som varar några minuter, spänns musklerna och hunden faller omkull. Sedan kommer rytmiska ryckningar i benen, ansiktet och halsen. Hunden brukar salivera kraftigt och ofrivillig avgång av urin och avföring är vanlig. Iktusfasen avslutas med travrörelser med benen och hunden brukar sedan resa sig upp igen. I uppvakningsfasen verkar hunden förvirrad, desorienterad och orolig. Det sistnämnda tillståndet kan vara i timmar till dagar.
Sekundär epilepsi
Vid sekundär epilepsi finns ofta en påvisbar skada i hjärnan. Exempel på skadeorsaker i hjärnan är hjärntumör, encefalit (hjärninflammation, till exempel vid valpsjuka), skada efter yttre våld och hydrocefalus (vattenskalle).
Orsaker utanför hjärnan kan vara hypoglykemi (för låg blodsockernivå), förgiftning, syrebrist vid hjärt- och lungsjukdomar, skador på lever och/eller njurar och vissa ämnesomsättningssjukdomar. Den sekundära epilepsin benämns ibland även förvärvad eller symtomatisk epilepsi.
Kryptogen epilepsi
Kryptogen epilepsi påminner mycket om idiopatisk epilepsi och ibland kan de inte skiljas åt. Många hundar får diagnosen IE fast de kanske i själva verket lider av kryptogen epilepsi. Skillnaden mellan dessa är att vid KE tror veterinären att det finns en bakomliggande sjukdom men att den inte går att fastställa med dagens teknik.
Reaktiv epilepsi
Vid reaktiva epileptiska anfall är hjärnan normal men reagerar på t.ex. en sjukdom (ex. leversvikt, blodglukosförändringar), toxiska ämnen (förgiftningar) eller stress.
Historia
Ordet epilepsi härstammar från grekiskans ”epilambanein” som betyder ”gripa tag i”. Det syftar på de återkommande anfall som är kännetecknande för en epileptiker. Epilepsi hos människor har varit känt sedan mycket länge. Redan på Hippokrates tid iakttogs sjukdomen. Hos hundar har sjukdomen varit känd sedan början av 1700-talet, men först på 1930-talet misstänktes sjukdomen vara ärftlig. Numer kan man konstatera att det är så.
Eftersom hundens DNA blivit sekvenserad och varje ras representerar en grupp av genetiskt likartade djur som dessutom härstammar från några få individer har det varit möjligt att bestämma att ett flertal ärftliga sjukdomar, såsom epilepsi, finns att finna i en gemensam genetisk faktor.
Dessa gener framträder mycket tydligare än dom skulle i en population av obesläktade och olikartade djur. Eftersom de flesta, läs alla, raser har framavlats av människan och denna selektiva avel skapat de olika brukshunds-rasgrupperna finns även de recessiva sjukdomsgenerna inom de olika gruppträden. Genom aggressiva avelsprogram har man skapat över 400 olika raser och belastat dom med över 400 ärftliga sjukdomar under de senaste 400 åren.
Genetisk orsak till epilepsi funnen
Av Camilla Wernersson (från IDG.se)
Brittiska forskare har identifierat en genetisk defekt som kan ligga bakom upp till hälften av alla fall av epilepsi.
Hos ungefär hälften av alla epilepsipatienter kan sjukdomen kopplas till en skallskada, en hjärntumör eller en neurologisk sjukdom. I de flesta andra fall är det troligen genetiska förändringar som ligger bakom sjukdomen. Hittills har dock ingen lyckats identifiera de gener som är inblandade.
Nu har en grupp brittiska forskare visat att en mutation i genen ATP1A3 ger upphov till en allvarlig form av epilepsi hos möss. Studien leddes av Steve Clapcote vid Universitetet i Leeds.
Proteinet som ATP1A3 kodar för är ett enzym som är involverat i regleringen av natrium-kaliumhalten i hjärnan genom att pumpa kemikalierna in och ut ur cellen. Koncentrationen av natrium och kalium i nervcellerna avgör hur lätt nervsignaler skickas iväg och en obalans i nivåerna kan trigga igång onormalt mycket nervimpulser vilket får kroppens muskler att krampa.
Forskarna har nu börjat screena genetiskt material från epilepsipatienter för att se om samma genetiska defekt ökar risken att drabbas av sjukdomen hos människor. Om detta visar sig vara fallet kan de nya rönen komma att öppna dörren för nya behandlingar. Kanske skulle patienterna kunna behandlas med en syntetisk version av natrium- kaliumpumpen för att återsälla regleringen av kemikalierna i hjärnan.
Nyupptäckt mekanism kan ge bättre behandling av epilepsi
Ny forskning gör gällande att fleromättade fettsyror som Omega-3 och Omega-6 har stor inverkan på epilepsi. Jag har tidigare nämnt här i bloggen att vi ger Chabo lax som är rik på Omega-3 för att jag läst att det har en dämpande effekt, nu finns alltså den vetenskapliga förklaringen till det i rapporten – Forskning vid Linköpings Universitet.
Mer om fleromättade fetter här – Livsmedelsverket
Källor: Anomalex SKK Sund Hundavel – genetiska anomalier hos hund 2004-07-08, Lars-Erik Kängström leg. veterinär, bosetti.se, helahunden.wordpress.com, För Hundsport.se – Veterinär Berit Wallin Håkansson, Genetisk orsak till epilepsi funnen – Av Camilla Wernersson på Biotech IDG.se
Länkar
Betolvex – Betolvex är ett läkemedel som används om man har brist på vitamin B12 som så småningom kan leda till bland annat en speciell typ av blodbrist, så kallad perniciös anemi. Det verksamma ämnet är vitamin B12, cyanokobalamin.
Föreningen HUNDAR med EPILEPSI – För att utbyta erfarenhet, tipsa varandra, se om det finns något intresse att bilda en riktig förening för hundar/djur med Epilepsi
Hur har det gått för Chabo?
(Uppdaterad 081108) Vi har upptäckt att Chabo har brist på B-vitamin. Marit Gorvy på Strömsholms Djursjukhus konstaterade efter omfattande tester att Chabo har svårt att ta upp B12-vitamin i kosten och det verkar orsaka något som har direkt koppling till epilepsianfallen. Marit har gett oss recept på B12-läkemedel som heter Betolvex och som ges med spruta.
(Uppdaterad 090704) Chabo har fått B-vitaminsprutor (Betolvex) sedan november 2008 och det senaste anfallet var september 2008 och när detta skrivs i juli 2009 är det alltså 9 månader sedan senaste anfallet, en remarkabel förändring. Marit på Strömsholms Djursjukhus skickade blodprover från Chabo till USA för att få dem analyserade. Man blir imponerad över hur proffsigt man blir bemött på Strömsholm. Speciellt tack till Marit.
(Uppdaterat 090926) Nu har det gått över ett år sedan Chabo hade sitt senaste anfall, om din hund, precis som Chabo, har en väldigt känslig mage så tycker jag att man skall testa om hunden har B12-brist eftersom det har visat sig ha någon typ av samband med epilepsianfall.
(Uppdaterat 100306) B12-brist kan orsaka blodbrist. Kan syrebrist i hjärnan vara förklaringen? Läs mer på 1177.se
(Uppdaterat 101121) Nu har det gått 2 år och 2 månader sedan Chabo hade sitt senaste anfall. Vi ger honom 1 mg/ml Betolvex var 30:e dag i sprutform. Betolvex är väldigt trögflytande så vi använder en ganska grov kanyl 0,80X40 mm.
(Uppdaterat 111224) Det har nu gått 3 år och 3 månader sen Chabos sista anfall och vår tacksamhet till Marit vet inga gränser.
Matlusten var som natt och dag efter vi börjat ge Chabo Betolvex. Han hade tidigare besvärats av en mycket lättretad mage, han tålde nästan ingenting förutom det foder vi gav honom. Idag ger vi honom all möjlig mat och jag tror det är bra.
Har hört om foder från Acana och Orijen. Någon som kan tipsa om dessa? Jag kan inte hitta de ”dåliga” ämnena där men kanske har missat något…
Hjälp!
Jag har en dvärgschnauzer tik som är nio år som förra veckan började behandlas för epilepsi, då hon har trillat ihop och haft kramp anfall ett par gånger. Det jag undrar är om hosta är något som kommer i samband med anfallen?
Snowie har nämligen före varje anfall hostat ett par djupa harklande hostningar precis innan hon trillar omkull. Så de är tack vare hostan som ja vet att hon kommer trilla omkull och krampa.
Det jag är orolig över är att hon två nätter i rad har hostat och haft ansträngd andning, och idag lördag har hon haft tre anfall där hon trillat ihop, efter anfallen som inte varar mer än 30sek-max 1 min reser hon sig upp och är som vanligt.
Det som oroar mig är att hon hostar i samband med anfallen och att hennes andning blir ansträngd, någon som vet något om detta??
Sandra, hosta har jag inte hört talas om, men Chabo kräktes alltid innan. Ta kontakt med veterinär!
Vilken tur ni hade som blev proffsigt bemötta på Strömsholm. Jag själv blev chockad över hur otrevliga och oproffessionella de var. Vi fick dessutom fel diagnos. Jag tycker det känns otryggt när man har en hund med allvarligt tillstånd och det inte finns någon jouröppen vetrinär man litar på. Min hund har haft en vätskeansamling i hjärnan och nu har en gång fått något som vi misstänker kan vara epileptiskt anfall. Men han drog upp frambenen som en liten krabba. När jag ställde ner honom kunde han därför inte gå men det verkade som han försökte stå på bakbenen och han verkade tyvärr väldigt medveten. Är det någon som tycker att det låter bekant?
Tråkigt att ni blivit dåligt bemötta. Jag känner inte igen beteendet, men det låter ju tyvärr som om det skulle kunna ha något med hjärnan att göra. Hoppas ni hittar någon ni tycker ni kan lita på.
Vad intressant att jag hittade er blog. Jag har en labradortik som har epilepsi sedan 7 månaders ålder. Nu fyller hon snart 7 år. Vi har haft en tuff resa med riktigt dålig prognos. Mayas epilepsi var riktigt svårbehandlad och vi hade problem med status trots stesolid. Förra året hade levern börjat visa oroandeväckande värden också, så jag trodde faktiskt att jag inte skulle ha henne kvar så länge till. Funderade på att byta medicin, etc..
MEN när jag började ge henne extra B-vitaminer (vanligtvis i form av vetegroddar och jästextrakt, men även som kosttillskott i form av piller då och då) plus mariatistel för att skydda levern, så började hennes epilepsi bli mycket bättre! Jag vet inte om det beror på Bvit, mariatistel eller att hon bara blev bättre. Men det är ju intressant att ni upplevde en förbättring med B12-vitamin.
Nu efter ett år, har det gått från att hon hade minst ett anfall i månaden (oftast två och med status epileptikus) trots att hon fick kring 350 mg fenemal om dagen (om jag minns rätt), till att inte ha ett enda anfall sedan Maj (såvitt jag vet). Jag har precis sänkt hennes fenemal till 150 mg/dagen och kommer fortsätta att gradvis sänka denna om hon fortsätter så.
Mariatistel används mycket i USA med epilepsihundar, fick även en rekomendation av min veterinär att använda det när levervärdena blev höga. Vi har bott i Spanien fram tills för en månad sedan och där säljs den på apotek. Här tror jag bara att den finns på hälsokostaffärer. Många års forskning har bevisat att den är mycket effektiv i att skydda levern när det finns ett stort intag av något levertoxin.
Hei.
Flott side for oss som leter etter svar….For å ta det hele fra begynnelsen;
Min Gimli, snart 8 år gamle pelskledte datter fikk noe som veterinærer beskrev som en atypisk epilepsi da hun var temmelig nøyaktig 3 år gammel. Hun glir inn i seg selv, blir borte i øynene, men får ikke kramper. Derimot er hun stresset og helt fra seg når hun ”kommer tilbake”, og jeg har også opplevd at hun har skreket og puffet hodet ned i kurven sin…og disse anfallene kunne komme med dagers eller timers mellomrom. Men aldri når når hun var aktiv…
Vel, på sensommeren i fjor klarte vi ikke at hun skulle slite så mer, og hørte på veterinæren som foreslo å sette henne på Fenemal. Hun fikk 2 x 50 mg pr dag. Anfallene forsvant, men den første tiden hadde hun 2-3 små tilløp. Etter 6-7 mnd begynte vi imidlertid å se at hun dro litt på ene foten, og fra dette har det aksellert til alvorlige ballanseproblemer og muskelsvinn i bakkroppen. Jeg forhørte meg med veterinæren i sommer forhold til bivirkninger av Fenemal, men det ble heller vektlagt at hun nok hadde ryggproblemer. Røntgen viste da også Spondylose. Og jeg la bort tanken på Fenemalen….og siden Rimadyl ikke hjalp og tilstanden hele veien bare ble verre, lette jeg desperat etter en veterinær med vilje til å se lenger. Jeg fant da også en med utstyr og erfaring til å foreta ryggoperasjoner på hunder der Spondylose er utgangspunktet, men som han sier; der man ser at det er en Spondylose til stede behøver ikke den være det som gir hunden problemer…..i alle fall; han fant nå en forsnevring selv om jeg ante at den ikke var så voldsom som han hadde trodd. Men vennen ble operert, og vi håpet at det NÅ skulle bli fremgang igjen…Men nei. Hun ble bare verre og verre. Hun gikk nå på 2 x Fenemal daglig og 2 x Prednisolon. I tillegg til at hun vinglet og var ustø trakk hun seg tilbake i sin krok, var tydelig deprimert og ”på siden av seg selv”. Fredag for 1 1/2 uke siden var det like før det ble sagt stopp. Vi skulle tenke til mandag.
Da begynte jeg å gå tilbake i tid…hva har vi snakket om, hva har vi gjort, hva har skjedd underveis…og før alt dette, før røntgen og operasjon, hadde jeg en mistanke til Fenemal. Samme kveld hørte jeg om en hund til som bare falt…der de hadde trappet voldsomt ned på Fenemal, til ett absolutt minimum, og hunden kom seg. Etter helgen hørte jeg om en Saluki med samme problemet, men den måtte ha den dosen den fikk av Fenemal, og den valgte eierne å avlive…Og det jeg fant på nettet da ga meg ytterligere håp; Om jeg ikke forstår helt feil KAN Fenemal virke negativt inn på opptak av B vitamin, spesielt B12, og utløse B12 mangel. Her på siden finner jeg noe annet interressant, nemlig at epilepsi i seg selv KAN ha en sammenheng med samme mangel….i alle fall, jeg valgte da å trappe henne ned på Fenemal. Raskt. Sikkert alt for raskt, men sto igjen med 1/2 tablett pr.dag den mandagen hun egentlig skulle reise fra oss. I tillegg foret jeg henne med matvarer jeg vet inneholder mye B-vitamin. Ett desperat forsøk, men en siste sjanse som fikk bære eller briste. Vel, det har ikke bristet….så lykken var kanskje bedre enn forstanden. Hun ER bedre, har fått en del følelse tilbake i beina selv om balansen fortsatt er elendig (trykkakupunktur og massasje som viser dette- hun er kilen nå:o))). Hun logrer- noe jeg ikke har sett henne gjøre på lenge, hun er sosial, hopper og spretter når vi går ut, noe hun ikke skal…for hun ballanserer jo ikke og ryggen har helt sikkert ikke helt godt av det, men hun vil så gjerne…. Mandag for en uke tilbake fikk hun B12 sprøyte (for å tilfredstille meg, teorien min og maset mitt…;o)) og deretter har hun fått aloe for å rense ut kroppen, et par homøopatmedisiner jeg ikke helt vet hva er men som er foreskrevet av vår akupunktør/homøopat som jobber tett sammen med den veterniæren vi bruker nå, i tillegg til Ølgjær som jeg forstår inneholder masse B vitaminer.
Er det flere som har opplevd ett slikt sykdomsbilde i sammenheng med Fenemal? Jeg har jo tenkt dette KAN være nerveskade pga langvarig B12 mangel siden hun aldri har fått noe tilskudd ved siden av; vil dette kunne gå seg til igjen, og hvor lang tid må man regne med dette tar?? Andre gode råd som har vært brukt med positivt utfall?? Jeg vil beholde vennen min, jeg…hun er alt for god på alle måter til å dø bare knappe 8 år gammel….
Tråkigt att höra att hon mått så dåligt av Fenemalen om jag förstått allt rätt, men fantastiskt att Gimli också mår bättre av B12, hoppas att hon har många goda år kvar. Lycka till!
Vilken bra sida och tack för all info.
Vår dvärgschnauzer hane Frippe har haft 4 anfall vad vi vet inom 4 veckor. Han har fått stesolid två gånger. jag är lite rädd för att ge honom fenomal eftersom det verkar be bivärkningar som leverproblem.
Vi ska tillbaka till djurkliniken i Köping för att ta ett nyttblodprov för att testa B 12. Synd att jag inte hittade denna sida innan de andra blodproverna
.
Nu hoppas vi att det är det som är felet. Ovisshet är det värsta som finns och man går ju alltid på helspänn nu när anfallen kommer relativt tätt.
Vad kostar det att ta en datatomografi? De sade upp till 15.000 kr men det kan väl inte stämma?
Lycka till! Ingen koll på datatomografi, men om läkaren tycker det är nödvändigt bör väl försäkringen stå för större delen av summan?
Er sida är toppen med så mycket information. Tusen tack! Vi har en liten cavalliertjej på 6 ½ år. Hon fick sitt första EP-anfall i november i år, ett grand mal. Min make och jag blev totalt vettskrämda och åker direkt till djursjukhuset. Hon fick stanna kvar i några timmar för observation, samtidigt gjordes en stor undersökning med lab.prover etc. Resultatet av labproverna var att vår lilla tjej led av borrelia och pc insattes. Nästa EP-anfall kom 3 v efteråt, inte riktigt så kraftigt som det första. Vi gav då diazepam i anus och hon piggnade till ganska så snabbt efteråt. Nästa anfall kom 13 dagar efter föregående och det var ytterligare ett grand mal fast denna gång startade det med att hon ökade hastigheten från gående till rusning innan anfallet bröt ut. Hon hade tyvärr också ett ylande ljud – vilket var hemskt att höra. Även denna gång fick hon diazepam och efter ca 1½ timma var allt det lugnt, vi hade varit ute på kisspromenad, ätit nattmat och intagit vatten.(enl. veterinären gör man av med mycket socker under ett krävande anfall) Däremot verkade hon vara ”litet annorlunda” under ca 1 dygn.
Efter kontakt med veterinär på nytt sattes Fenemal in i dosen 15 mg x2. Nu har det inte gått riktigt en vecka sedan det sista och inget nytt anfall har kommit men nu kan varken min make eller jag koppla av – vi mår med andra ord pyton. Jag skall ringa imorgon till vår veterinär och prata om kost, B12 och Omega. Vad känner ni till om Borrelia och EP? Jag har sökt på nätet men inte funnit något om Borrelia hos hundar.
Tack för en underbar sida, nu känner jag mig lite lugnare o skall genast köpa Omega3 olja och även kolla Hills foder till våran Border Collie, han är 16 mån gammal o har haft två ep anfall o veterinären tog blodprov när vi var där sist o alla lever/njure/ blodsocker m m värden var bra. Han fick ingen medicin men blir det ett anfall till så skall vi kontakta han direkt o då sätter han in medicin åt han.
Tack för en fin sida och jag kommer att kika in här oftare.
Till Er alla lycka till o hoppas vi kan få ha våra älsklingar länge hos oss och att det har/får ett bra liv trotts sjukdomen
Lovad en uppdatering och den kommer här! Har gett extra b-vitamin sedan sist jag skrev här och än så länge inga anfall! Nu är det inte mer än 4 månader men ändå… Måste också säga att hunden har blivit piggare och alertare, om det sen är vitaminerna som gör det eller den kalla väderleken får jag låta vara osagt! =)
Intressant att höra om! Vet du något om doseringen och hur jag ska ”servera” den? Jag har hittat allt jag behöver på http://borgebykryddgard.jetshop.se/ !
Hej på er har inte varit inne på er sida på länge, men ser att många har skrivit ang epelepsi på hundarna.
Nu är vi ganska så trötta på alla anfall han har får sedan vi fick medecinen Fenemal, har varit o tagit prover som vanligt dom är OK , men han har mer anfall nu än innan vi började med medeceneringen med Fenemal. dom ger sig aldrig dessa anfall, det är jobbigt för lilla Max o vi har en massa funderingar men jag börjar tvivla på vetrinärens ord men ska prata med henne imorgon för vi kan ju inte bara höja o höja hela tiden för det blir inget bättre…..
ska kolla lite med dom sakerna som skrivs här som typ B 12 mm med vetrinären.
hade gott
Mvh Anette o lilla Max
Hej!
Min hund fick sitt första anfall för ett år sedan. Han har fått anfall var 3-4 vecka sedan dess. Vi har provat b-vitamin, foderbyte, omega3 och Fenemal men inget gjorde någon skillnad.
Så för 2 månader sedan bad jag om att få prova kaliumbromid istället. Det ska tydligen ta lång tid innan kaliumbromiden ger full effekt men han har faktiskt inte haft ett enda anfall sedan dess. Har inte märkt av några direkta biverkningar heller. Han bli väldigt trött i nån timme efter han fått medicinen men sen är han lika glad och busig som vanligt. Hoppas verkligen att det håller i sig!
Hej!
Bra sida med mycket info. Finns ju tyvärr alldeles för lite av det för oss med Ep-hundar. Har en Chihuahua som snart fyller 7 år. Hon har haft anfall sedan hon var ca 3 månader gammal. Hon fick började med medicin när hon var 2 år (fenemal) efter ett status epilepticus. Nu har anfallen blivit värre igen trots fenemal, men vill ej ge henne högre dos på grund av rädsla för leverpåverkning. Ska testa B-vitamin och Omega 3.
All sorts stress och sol/starkt ljus förvärrar ep:n. Och nu är det snart sommar och hon bara ÄLSKAR att ligga i solen:(
även djuren far illa av spannmålet.
Sök dina svar på denna nya sajt som är många sjuka till gagn och hjälp.
http://gluten-celiaki.blogspot.com/2011/03/glutenintoleransceliaki-ger-brister-pa.html
Fråga; kan en hund som varit medvetslös eller fått syrebrist få bestående hjärnskador som ger epilepsi?
Är JÄTTE tacksam ifall nån kan svara!
Mikko R
Har lagt ytterligare 3 månader till den anfallsfria tiden!! Tack för tips om b-vitamin, det har då hjälpt här!
//Marie.
Härligt att höra!
Syrebrist kan vara en av orsakerna till epilepsi, vet tyvärr inte om syrebrist kan ge epilepsi, men det är inget jag har hört talas om iaf.
Ja, hoppas det! Lycka till!
Har genomlidit mitt livs hemskaste veckoslut med min 8-åriga borderterrierhane. Han fick på fredagskvällen ett krampanfall- tuggade fradga och slängde med huvudet och ramlade på sida. Vi trodde han skulle kvävas i den sega fradgan så vi höll honom liggande med huvudet lite ner, Anfallet gick över på 1-2 minuter varefter han låg ungefär lika länge till och tog igen sig helt stilla, flämtande. När han steg upp gick han direkt till vattenskålen och sedan ville han ut. Ca 6 timmar senare händer samma sak och så fortsätter det med 6-7 timmars mellanrum. Jourveterinären ville att vi skulle komma in med honom på lördagen så han skulle få somna in, men jag ville avvakta lite till. På söndags morgonen var det bara 3 timmar mellan det sista 2 anfallen och jag ringer jouren och fick tid till kl 12 för avlivning. Då har hunden haft totalt 6 anfall på ett och ett halvt dygn. Sedan kommer det inga fler anfall (och det gick 6 timmar tills vi träffade veterinären) . När vi kommer till veterinären är hunden hur pigg som helst så veterinären ångrar sej angående avlivningen och ger Stesolid intravenöst och ber oss åka till vår egen veterinär på måndagen för blodprov. Vår hund blev ”speedad” och orolig av Stesoliden och vandrade runt i huset hela resten av söndagen och småpep hela natten. Han var lite ostadig (vinglade) på måndagsmorgonen när vi åkte till veterinären. Blodproven visade inget ovanligt, men vår veterinären skrev ut Barbivet 30mg 1,5 tabl i dygnet. Nu har han inte haft något nytt anfall sedan söndagmorgon men är emellanåt lite orolig, piper och när han går omkring inomhus vinglar han till ibland. I synnerhet när han står stilla en stund. Utomhus är han nästan som vanligt. Har försökt läsa kommentarerna här men inte hittat någon beskrivning på hur hundarna varit efter anfallen, med medicinering på. Någon som varit med om liknande?
hejsan.. tack för en jötte bra sida…
ibland känner man sig så enam i allt detta.
min hund – golden retriver blanding är nu 2 år gammal. han fick sitt första anfall i september och sedan dess har de rullat på. 1 gång i månaden, två ggr i månaden, 1 gång i månaden, varje vecka, och nu de senaste gångerna har han fått två st anfall med bara ngn minut mellan.
han äter fenemal 200 mg 2 ggr om dagen. vilke vi succesicvt har ökat. han ligger lite över gränsen, vilket inte är bra för han. vi örjade med kaliumbromid för ca 3 veckor sen. men jag är så orolig, tror inte de kommer hjälpa. inget biter på bosse. jag har tyvärr börjat öveerväga om jag ska låta honom somna in. han är världesn underbaraste hund men jag kan aldrig lämna han ensam, för jag vågar inte pga epilepsin + att han blir superstirrig och får näst intill panik.
men tillåter mitt smavete detta? jag vet inte. men det e hemskt o se han få dessa hemska stora anfall där han slår huvudet i väggen. sist började han t.o.m blöda lite. hann inte fram i tid.
snälla råd mej, vad ska jag göra? är jag en hemsk människa som tänker såhär? Kram från magdalena och bosse
Fruktansvärt jobbigt, lider med dig och din hund, hoppas ni hittar en lösning. Jag har tyvärr inte mycket att tillföra annat än det jag skrivit ovan. Lycka till!
I de mörkaste stunder ställer man de tuffaste frågorna, låt det gå några dagar för att få perspektiv på saken, finns det inget mer att prova? Hoppas att du hittar lindring och lycka till!
Hej på er alla oroliga och fantastiska ep-hundägare!
Jag är bosatt i Oslo medans min familj bor kvar i Sverige. Och där bor även min hund som är en chihuahua och 12,5% dvärgpincher. Han är 10 månader och fick sitt första EP-anfall igår.. med ryckningar, stelhet, hosta, uppstirrade ögon och hela köret. Jag vart så fruktansvärt orolig när jag fick höra det av min mamma. Han är ju så liten och man hoppas ju nu på att det kan bero på en infektion. Det brukar man iallafall kunna behandla. Håller alla mina tassar och tummar för min lilla bebis som hade sitt anfall i 2-2½min.. usch! Tack för din fantastiska sida Fredrik och tack alla andra för era berättelser, jag känner mig mycket, mycket lugnare nu. Vi har tid hos vet. imorgon, men ska aboluta sätta in B-12 och fiskolja i hans royal canin chihuahua-torrfoder. Hoppas det hjälper!
Stora kramar från en orolig förstahunds-hundägare till er i samma dumma sits!
Tack och lycka till, Emelie!
Hej! Min lancashire heeler har en kullbror som avlivats pga förmodad epilepsi. Jag har aldrig sett min hund (snart tre år) ha ett anfall, men två gånger har hon varit väldigt stel och ovillig att röra sig (rört sig långsamt och försiktigt) från det att hon vaknat på morgonen och ungefär ett dygn framöver. Vi har röntgat ryggen för att se om det fanns något diskbråcksproblem, men hittade inget. Uppfödaren vill att jag håller koll ang epilepsi eftersom det kan finnas i kullen, och då hamnade jag här och inser att jag gett mina hundar Purina Pro Plan i ett halvår nu, första gången hon var så konstig var för en månad sedan……..
Finns det problem med Hills foder också? Vad ger ni era hundar när ni ger B-vitamin tillskott, dvs vilka produkter köper ni?
Hej Veronica,
vi ger Chabo sprutor med Betolvex var 30:e dag, men man kan även ge det som tillskott i maten, det är jag dock skeptisk till, men vetrinären säger att det ska fungera. Chabo har dock vant sig vid att få sprutor så det är inga problem att ge honom, så vi kör på det.
Lycka till!
Hej!
Jag har en irländsk settertik 4 år som just haft sina 2 första anfall inom senaste månaden. mycket bra sida du har.
Har fått tips om cenaturio hundfoder utan BHA, BHT och Etoxiquin. vet du ngt om det?
Julias matte
Hej Christina,
vet tyvärr inget om Cenaturio annat än det man kan läsa på deras hemsida, har tyvärr inte testat det på Chabo, men om du gör det, berätta gärna här vad du tycker!
Hoppas Julia mår bättre!
Hej,
jag har en 9-årig Jack russell terrier, Pixel, som haft 3 kramper på 4 år och av den anledningen har vi inte uppsökt veterinär. Första gången (för 4 år sen) föll han bara ihop på ett övergångställe när min man var ute med honom, och han var bara borta några sekunder och vi reflerkterade inte så mycket ver det eftersom han uppförde sig normalt efter bara några minuter. För 2 år sedan fick han ett grand mal-liknande anfall på köksgolvet när han krampade rejält i ca 2 minuter, med ryckningar, fullt utsträckta ben och huvud etc och han var förvirrad i ungefär en timme efteråt. Vi var på väg att åka in med honom men eftersom han blir så fruktansvärt stressad av själva veterinärsituationen och han inte uppvisade några andra symptom valde vi att avvakta, och inget hände på 2 år. Igår kväll när vi kom hem efter att ha varit iväg en sväng var han jätteglad och upphetsad och viftade i sedvanlig stil med hela kroppen tills han helt plötsligt gled ner i ”splitt” på mage med alla 4 benen rakt utsträckta åt sidorna och kunde inte stå upp, krampade i några sekunder men min man tog upp honom i knät och då varvade han ner och kramperna slutade efter bara nån halvminut. Underligt nog verkade han inte helt frånvarande den här gången och han var återställd efter några minuter, lite trött bara. Känner att vi får ha lite extra koll på honom den närmaste tiden, men jag undrar om jag gör FEL som inte tar honom till veterinär? Han är väldigt frisk och pigg av sig och vi har bara gjort ett veterinärbesök på 7 år med honom(då han hade halsfluss) men han blir fullständigt hysterisk av själva miljön på mottagningen och det går inte att undersöka honom utan att han får lugnande medel(han är inte aggressiv men kan inte vara still). Han är 9 år och anfallen kommer ju så sällan och jag vet att ep är en av de vanligaste ärftliga sjukdomarna hos JRT, och det enda jag skulle kunna tänka mig att behandla honom med är stesolid om han skulle krampa för länge. Tacksam för lite feedback!
Jag har ett B-vitamin preparat som jag droppar i maten. Det har funkat för oss. ”Beaphar Vitamin B Complex” heter det. Är köpt i djuraffären.
Hej Anna,
det här är väldigt svårt att svara på, men epilepsi kan ju ha en bakomliggande fysisk defekt/orsak så du måste ju noggrant väga för och nackdelar. Du kanske borde ringa och konsultera en veterinär och åtminstone försöka få recept utskrivet på Stesolid. Lycka till!
Hej alla! Jag har just kommit hem från veterinären med vår schäfer Tindra, 4 år. Igår kväll fick hon ett anfall när vi var ute och gick, men inte kramper utan hon började skälla och dra som en galning i kopplet, jag upplevde att hon ville springa bort från sig själv, liksom. Skällde hela tiden, viftade på svansen men slet och drog och tungan hängde och det kom lite fradga, hade panik, lyssnade inte. Höll på kanske 4-5 min, sedan lugnade hon ser sig, men det började om efter några minuter och då sprang jag hem. När vi väl kom in satte hon av runt runt i huset, upp för trappen som hon dock ramlade i halvvägs, men sprang upp igen, rusade runt i huset men lugnade sedan ner sig. Hos veterinären idag var alla värden bra, lite ostadig bak bara.
Men precis innan vi skulle hem så fick hon ett anfall igen, hoppade ur bilen, hade verklig panik och sprang runt i stora cirklar (var utan koppel), drog in i ett hus (!!!) där jag fick tag i henne och personalen kom och kunde ge Stesolid. Efter ca 5 min var hon lugn. Hon fick Fenemal intravenöst och ska nu äta 2 tabletter om dagen, men jag blir så orolig då jag inte känner igen symptomen hos någon annan. Har någon av er hört något liknande?
Är så otroligt orolig…så hemskt att se hennes blick – fylld av panik men kunde inte styra sig och bara sprang och sprang hoppade över saker och ramlade och skällde…
Hej! Tack för en fin hemsida. Våran rottistik på 4 år fick för 5 dagar sedan (fredagen 8e juli), sitt första krampanfall när vi var ute på promenad. Vi åkte genast hem med bil och 3 timmar senare var det dags igen. Åkte direkt till veterinär. Väl där kollade dom refexer, lyssna på hjärtat samt tog blodprov-hittade inget. Djursjukhuset lät behålla henne under natten för observation. Under natten hade hon haft ytterligare 3 krampanfall som djursjukvårdarna hade avbrutit med stesolid. Vet frågade om vi ville att hon skulle få medicin (fenemal) och det ville vi så dom behöll henne en natt till för observation. Morgonen efter ringde dom och sa att hon var lite vinglig och nojjig men att det var normalt så vi kunde hämta henne samt på recept på stesolid och fenemal. (hon tar 1,5 tablett x2 per dag av fenemal 50 mg, väger 43 kg) Väl hemma började helvetet. Hon var inte samma hund. Rädd för allt och vinglig var bara förnamnet. Verkar inte som hon kände igen oss, hon gnydde, ylade gick runt i cirklar, hade lite ryckningar, lyssna inte när man pratade med henne, hyperventilerade. Till råga på allt kunde hon knappt sätta sig eller ligga ner och om hon gjorde det var det som att bakbenen somnade sen när hon skulle resa sig upp. Fruktansvärt, nu ropar hon på hjälp när hon ska resa sig så vi får lyfta våran 43kgs älskling när hon ska stå efter att ha vilat ett tag. (tidigare en i princip ljudfri hund utom när man busade med henne) nu har hon gått på medicinen i 3 dygn och vi tycker hon nästan blir svagare på vissa områden – bakbenen framförallt. Ringde vet och fråga men han tyckte att vi skulle avvakta och se. Vi ska ringa idag igen. Hatar att se henne må såhär. Hennes muskler kommer förtvina och hon kommer.
Någon som har varit i samma situation att bakbenen är så svaga? Det är nästan det och att hon liksom inte är sig själv som är det jobbigaste av allt. Vi vägrar ge henne medicin som är livsuppehållande – vi vill att hon ska vara en lycklig hund om hon ska leva. Hjälp!
Mvh Josefin
Nej, det där lät lite annorlunda. Hoppas Tindra mår bättre, lycka till!
Hej Susanne,
de första gångerna Chabo hade anfall gav vi lite väl mycket Stesolid och då var han utslagen i timmar efteråt, kan tänka mig att reaktionen av Fenemalen är liknande och att er rottis bara behöver vänja sig vid medicinen. Hoppas på det! Lycka till!
Hej
Jag har en labrador hane på 6 år som idag fick sitt första krampanfall. Han har haft olika svårigheter tidigare som foderintorlerans, hud allergi, en svår kennel hosta, örininflammationer, problem med sina analsäckar (finns säkert fler saker att finna i hans enorma journal). Upplever en stor frusteration kring den vård vi fått, allt från ett dåligt bemötande till felaktiga diagnoser och en massa olika mediciner. Nu hoppas jag att det krampanfall han hade idag bara var en engångsföreteelse. Tack för mycket bra information!
Det liknar Chabos problem… hoppas det du läst här kan hjälpa Er! Lycka till!
Tack för en fantastisk sida, har fått svar på många av mna funderingar
Josefine, jag upplever samma sak med min vovve, han väger 40 kg, blandras schäfer labrador… han hade 6 anfall på mindre än ettdygn och vi har fått medicinerna alla pratar om här…. men det värsta är som sagt hans personlighetsförändring, han har liksom inte hämtat sig Han blev t ex skällig när hanser andra hundar, nu tittar han förundrat när vi är ute, han nosar o nosar, får för mig att han ser dåligt… han älskade sin boll o pinnar, nu nosar han bara på dom Är klumpig o släpar ibland bakbenet i marken… är riktigt riktigt orolig… känner ni igen detta Funderar också på om han kan ha fått syrebrist o bestående men? Han är t o m rädd om han trampar på en pinne o den hoppar till… inte samma glada hund…
Lycka till alla…
En vecka har gått ikväll… Pipis har börjat bli lite gladare, men vi upplever starkt att han har fått minnesförlust, han har glömt vissa sker vi ”lärt”honom…. men är lugnare och har också ett helt annat ätbeteende… glupsk….. men vi vill tro att han blir återställd….. det var väl första gången jag blev glad åt att han skällde på en hund häromdan, däremot var skallet annorlunda…. men ängsligheten har blivit mycket bättre om inte helt bra….Veterinären säger att man inte kan göra mer, förutom vidare utredning…. men han har Fenemal nu och Stesoliden vi behov….
Undrar fortf om nån känner igen detta?
Ha det bra alla vovvar o ägare
Hej! Har en toy pudel tik på 8 år som vi har varit till en mindre vet klinik med i dag för hon har haft 4 stora anfall sen i onsdags natt(fre idag) och vet tog blodprover som var ok.. Hon skrev även ut stesolid, och vi ska ha tele kontakt på måndag. Min undran är; gör man inte mer undersökningar än blodprov? Är det allt man gör? Lite nyfiken på vad ni andra fått för undersökningar gjorda?!
Enligt min veterinär, som också tagit blodprover på Pipis, finns en vidare undersökning man kan göra… magnetröntgen av hjärnan…. vi har valt att inte göra den Situationen är ju som den är och vi kan bara hjälpa Pipis med mediciner och att försöka hålla rutinerna så fasta som möjligt….
Ja man kanske bara ska låta det vara och köra med stesolid vid anfallet.. Det är väl en sak om hon får ett ep anfall som håller i sig mer än några minuter.. Tydligen ska det vara svin dyrt med magnet kamera undersökning
men skulle hon behöva det så är det bara att hosta upp pengarna.. Men ska ändå ringa till ett större sjukhus på måndag och höra mig för lite mer…:) kramar från Tess
hej har en mellanpudel på 4 år fick sitt 1:a anfall vi 2 års ålder. Har nu fått 4 anfall på 5 mån. Har nu fått fenemal. Tagit detta i 10 dagar men fick ett anfall ig år kväll. det tar ungefär 1 månad innan fenemal har full effekt så vi ska avvakta lite. ska fråga vår veterinär ang b12 och omega 3. vår Calle har inte så svåra anfall men blir vinglig kissar och ser på oss med fast blick. Är även orolig innan anfallen kommer. Ska som sagt kolla lite med vet. och åter kommer med lite mer info Kram margit